ejlinandersson

2014/2015 åren då pressen om att skaffa barn börja komma från utomstående. Folk som har en fräckhet att ställa frågan nästan en begäran om barn, alltså barn som jag och Robin ska "fixa" fram. I början vart man bara ställd och sen började man fundera på att ja det kanske är dags? Men har alltid sagt att jag vill jobba ett år först innan jag skaffar barn, vilket i folks öron lät "klokt" nästan som om att svaret var en tillfredsställelse "för dom".. men tanken med svaret var ju aldrig till för att tillfredsställa någon, utan frågan gav mig/oss bara mer press.

 

Första året som förskollärare gick i blixtsnabbt, jahapp är det nu vi ska börja försöka eller? Njaae tänkte vi, vi väntar ett litet tag till. För vi vill väl ha barn eller hur? tanken har väl alltid varit att skaffa barn men vi har aldrig på riktigt/seriöst pratat om det. När är man beredd på att skaffa barn? Hos mig var mina "krav" - Utbildning, Jobb, Boende (alltså ett hus) och en Sambo.. allt var nästan av checkat förutom huset. Ett hus i Gävle med våra önskemål skulle innebära att vi ska måsta spara i minst 3/4 år till. Där kom ytterligare en press från både mig och folket runt omkring, folket som hela tiden ställde den där eviga frågan. För att spara pengar som student har i stort sett varit omöjligt så pengarna hade ju inte regnat över oss precis, PLUS att man ville unna sig lite saker som man inte hade kunnat gjort under studietiden. Pressen bara steg och steg.

 

Men en dag så bestämde vi oss för att nu är det dags, nu ska vi försöka! Yes super taggad på livet, vi skiter i huset vi klarar oss ändå, vi löser det när det är dags. Super euforiska var vi över beslutet, allt kanske inte var som jag hade hoppats på men vi var på god väg. Detta beslut togs i början av sommaren 2017, tog träningen mer på allvar, festade mindre och rökte allt mer sällan. Ville ju inte sluta leva livet helt men hade ändå i mina tankar att jag skulle hålla kroppen i bra form. Första månaden kom och det var så spännande att få ta ett graviditetstest. Men det visade "inte gravid" och så höll det på i några månader tills jag kände att nä nu måste jag ta tag i mitt ohälsosamma liv, för det kändes som om att det var mig det var fel på.. det måste sitta i min vikt "jag väger för mycket", det är något fel på mina ägg bla bla bla fel fel fel. Samtidigt som allt detta händer så får man återkommande den där eviga frågan när ska ni skaffa barn? är det eran tur snart? blir ni inte sugna? snart är det nog eran tur. Hugg efter hugg i hjärtat, så kändes det. Sen berodde det på vilka som frågade och i vilket sammanhang frågan kom eller hur den ställdes men oftast gjorde den ont. 

 

Ett år gick och det har inte hänt något förutom en massa besvikelse. Vi funderade på att vända oss till fertilitetsmottagningen men vi bestämde oss för att försöka en liten stund till. Den lilla stunden tog ett halv år. Vi fick tid för att testa oss i mitten av december och för att se om det var något "fel" på någon av oss. Väl där kunde läkaren konstatera att allt såg bra ut och att jag hade ett ägg som var på väg och släppa. Vilken lättnad det var. Hon bad oss slappna av och kanske åka på semester. Men om det inte skulle funka så gav hon oss rådet om IVF. Efter besöket var vi så lättade för det var ju inge fel på oss utan vi behövde "bara" slappna av. Som tur var kom jul och nyår, tiden som i vanliga fall ger en stress men för oss just då var vi så avslappnade att bara få åka hem till Ljusdal och vara med familj och vänner. Mycket riktigt var det att slappna av vi behövde för runt jul/nyår bakades våran lilla korv. Den gången, den 4 Januari 2019 så kände jag i hela kroppen att något höll på att hända inuti mig men vågade ändå inte tro att det skulle stå något annat än "inte gravid" detta hemska test. MEN så fel jag hade, efter några minuter så står där en annan text "gravid, V 2-3". Äntligen kom det, texten vi väntat på! Så jäkla lycklig och få göra detta med världens bästa människa Robin Andreassen, världens underbaraste människa! Lätt den lyckligaste dagen hittills i hela mitt liv (än så länge, still waiting for the baby to come).

 

Så varför skriver jag detta på internet? på min blogg? Jo för att folk måste förstå hur jävla jobbig en fråga kan vara! Snälla tänk efter. Vet själv att jag ställt frågan till folk, men tänk på hur du ställer den och om du absolut måste ställa den? Alla kanske inte vill ha barn och alla kanske inte kan få barn. Stressen som uppstår kan göra så stor skada och all hjärtesorg som slukar en inifrån kan förgöra en. Vi höll på ett och ett halvt år men det finns folk som får hålla på i flera år. Vi är tacksamma över det vi fått och önskar att alla som vill ha barn ska få det. Så snälla ännu en gång, tänk till innan du frågar den för många eviga frågan. 

 

Jag älskar alla mina nära och kära omkring mig även fast några av dem ställt den eviga frågan ♥